Teşekkür ederim!

Med denna trollsländevinge skulle vi återigen vilja skicka ett stort tack till Upplands Entomologiska Förening som var så hyggliga att de gav oss ett stipendie. Tack vare det kunde vi få råd att åka till Turkiet och dessutom skaffa en kamera som underlättade våra insektsstudier. Vi tycker det är taskigt att döda kryp för att måla av dem, och att måla av levande insekter som krälar runt är också riktigt jäkla bökigt, så kameran var oumbärlig.

Om man har något insektsrelaterat projekt så är det ett riktigt bra tips att söka ett stipendie, kolla in insekteriuppland.se för mer info.

fihyra okon

När jag öppnade mitt nyinköpta fikonpaket så hälsade den här varelsen mig välkommen. Först blev jag lite besviken över att den besudlat min mat genom att gnida sin kropp emot den, men sen kom jag på att den kunde få sitta modell åt mig, och då kändes det återigen som ett bra köp. När jag skulle försöka plocka upp den så åmade den dock kvickt in och gömde sig bland fikonen. Jag satt i mitt dåligt belysta rum och bände loss fikon för fikon i jakt på den, men trots noggrant och metodiskt sökande var larven borta, vart fasen tog den vägen? Fast vänta nu.. var det inte något som sprätte iväg när jag bände loss ett av fikonen förut? Jo, mycket riktigt. Slutligen upptäckte jag larven borta i min säng, i full färd med att gnida sin kropp mot mina lakan.

Jag har fått för mig att alla larver som denna, med vit kropp och brunt huvud, är någon form av skalbaggslarv. Vet någon om det ligger något i detta, eller skulle det lika gärna kunna vara en fjärilslarv?

I Dödens grepp

Jag valde mellan att kalla denna "I Dödens grepp" eller "Tittut! Vem där?"

Hur som helst är getingen inte särskilt kaxig längre när Rovflugans ludna arm landar på dess axel. Det var en vanlig syn i dalen, en stor rovfluga som flög omkring med en rövad geting i armarna. Ofta satt den bara lite slött med tom blick på en gren med sin geting i ett fast grepp inunder sig. I den stackars getingens ansikte var panik och desperation målad med starka färger: "Men kom igen då! Om du ska döda mig gör det nu för i helvete!! Få det överstökat, jag ber dig!" Men hos rovflugan föll bönen tomt och platt.
Nej, det är inte dags. Inte än.

Man kan förstå getingens skräck. Förmodligen var just det allt som fanns kvar i getingen efter det att rovflugan sugit ur sitt offer, skräck som rasslade runt i ett tomt getingskal. Slutligen kvarlämnad som en ursörplad juiceförpackning, och rovflugan som lyfter på jakt efter ett nytt offer. "Tittut! Vem där?"