Jag valde mellan att kalla denna "I Dödens grepp" eller "Tittut! Vem där?"
Hur som helst är getingen inte särskilt kaxig längre när Rovflugans ludna arm landar på dess axel. Det var en vanlig syn i dalen, en stor rovfluga som flög omkring med en rövad geting i armarna. Ofta satt den bara lite slött med tom blick på en gren med sin geting i ett fast grepp inunder sig. I den stackars getingens ansikte var panik och desperation målad med starka färger: "Men kom igen då! Om du ska döda mig gör det nu för i helvete!! Få det överstökat, jag ber dig!" Men hos rovflugan föll bönen tomt och platt. Nej, det är inte dags. Inte än.
Man kan förstå getingens skräck. Förmodligen var just det allt som fanns kvar i getingen efter det att rovflugan sugit ur sitt offer, skräck som rasslade runt i ett tomt getingskal. Slutligen kvarlämnad som en ursörplad juiceförpackning, och rovflugan som lyfter på jakt efter ett nytt offer. "Tittut! Vem där?"
Paradiset börjar få lite nagg i kanten onekligen. Hu vilken stark bild!
SvaraRaderaJa, insekternas värld kan både vara fantastiskt vacker och fantastiskt makaber och grym. Där finns allt!
SvaraRaderaGud vad obehagligt. Man får ganska bra inlevelse i händelsen av din text och bild. Försvarslös känsla! Aaaah!
SvaraRaderaLägger ni alltid upp inläggen nattetid? Sover man icke i fjärilsdalen? Eller överutnyttjar ni datorn i brist på annan sysselsättning. Kanske förklaring till strömbrist? Men kul inlägg från "djurens underbara värld"!
SvaraRaderaHuruvida fjärilar sover eller inte vet jag faktiskt inte, men vi sover om natten, det är då säkert. Så de där klockslagen har förbryllat även oss, men vi tror det måste gå till så att vi helt enkelt skriver våra inlägg i sömnen! Plötsligt finns de liksom bara där. Mycket märkligt..
SvaraRadera